tankar på stranden.
Måndag.
Malin Almquist´s tankar efter en ensam stund på stranden.
Kl är nu 20:31 svensk tid.
eller 16:32 brasiliansk tid.
Jag gick en bit på stranden, har så mycket att täka på, så mycket att reda ut.
Det var bara det att när jag väl satte mig ner och tittade på havet, lyssnade på musik och började fundera på sådant som man inte har tid med hemma började tårarna rinna.
Jag bara grät rakt ut i tomma intet. Inte en människa så långt ögat kunde se och det enda som tröstade mig var tanken på vad som fanns där hemma, och vågornas brus.
Allt kom upp. Jag fattar ingenting. Minnen från Svedbergs tid och fram tills idag.
Jag har insett att allt som hänt, bra som dåligt, kärlek som hat, svek och lögner har format mig till den jag är idag.
Jag kan inte vrida tillbaka tiden och få saker ogjort bara leva med det. Ju längre bak man blickar desto mer finns det att ta tag i. Sådant man lagt undan till det rätta tillfället eler sådant som blir för tungt att bära.
Just nu ser jag bara fram emot min framtid, vad som händer när jag kommer hem, mallorca resan, studenten, vänner och kärlek.
Ju mer jag funderat på det vet jag att det känns rätt. De underbara vänner jag har nu, de är de som stått kvar genom alla stormar. Det är jag evigt tacksam över, även om de är få så är de dom bästa vännerna man kan ha.
Sen är det en av mina vänner som jag tänkt på extra mycket nu. Det är så typiskt mig att sakna någon. Typiskt att jag skall bli så hopplöst kär när jag skall åka.
Jag har tänkt på honom dag som natt, sett framför mig vad vi skulle gjort om han vart här.
Fan,fan,fan.
Förlåt mig.
Jag vet att jag inte borde gilla dig, eller så kanske du helt enkelt är den där killen som jag väntat på. Den killen som är värd alla missar och snedsteg. Jag vet inte riktigt.
Mina kompisar påstår att jag skiner upp när jag ser dig och beter mig på ett annorlunda sätt.
och inte bara det, de ser att det är något extra när vi ser på varann, om inte från din sida så från min.
Jag ber bara att du skall säga till mig innan jag blir så förbannat kär att jag inte vill släppa taget. Tycker du om mig ??
Åh, jag får rysningar i kroppen bara jag tänker på dig. jag kan se dig sitta jämte mig på stranden i solnedgången och bara njuta av den sista värmen. Bara du och jag i hela världen.
Ingen som rår sig på oss två. Jag vet att det bara är drömmar, dumma och korkade fantasier från mitt håll. Någon gång måste jag inse att livet inte bara kan bli så som jag vill utan att det måste gå andra vägar.
Förlåt alla andra för detta, jag vet inget just nu. Känner mig bara så förvirrad.
Rasmus, philip, david alla ni underbara killar jag vet inte vad som händer.
Det finns som sagt bara en jag tänkt på under hela resan. Om det är på riktigt det jag känner vet jag inte förns jag kommer hem.
Den jag vill träffa först av alla är PHILIP.
För övrigt skall det bli fest på nyår. Riktig fest.
Malls <3 Tias, Sille ...Rasmus ??? Danne... mejsam ???
Skumpan är införskaffad, musiken och smällarna med, vad skall vi vara är frågan.
Är vi hos mig, kan alla sova över, eller nåt.
är vi hos någon annan får vi se, hoppas hoppas hoppas att det blir en lyckad kväll och natt.
Philip min gode mann, jag skall byta nyårslöfte med dig. Du är den enda som håller koll på mig. Vilket är en väldans tur då ja e vimsig :)
Ibland önskar jag faktiskt att du vart min bror, eller tvilling. Vi kompleterar varann så bra.
JAG SKITER I ALLT NU !
tro mig, inget är värt längre.
RASMUS :D
