Livets stora gåta, Älska, glömma & förlåta ?

Föreg natt är nog den vi varit uppe mest på hela sjukhusvistelsen. Det kändes att man var rejält utsliten. Vi åt frukost sen åkte jag och pappa hem för att gå ut med kenzie en gång.

Vi kom tillbaka till sjukhuset vid lunch tid.

Ewa skulle åka hem idag så jag antar att hon ville stanna kvar vid mamma, och anki med.

Så jag och pappa gick och åt.

Kom tillbaka runt halv två.

Benny hämtade Anki och Ewa. Så satt jag och pappa uppe i rummet och läste tidnigar och annat, löste lite korsord och lyssnade påa mammas andning. Den hade liksom blivit en del av allt. Man var van vid den och så fort det blev tyst slutade man själv att andas.

Vid tre tiden hämtade jag och pappa varsin kopp kaffe och bulle på avd café. Vi diskuterade lite hur vi skulle göra med kenzie vi ville ju inte att mamma skulle vara själv och heller inte att kenzie skulle behöva vara ensam förlänge så vi sa att vi skulle åka vid sju.

Jag var så nervös för Birgitta (mammas läkare ) kom in och sa att hon skulle gå av. så sa pappa att det inte kom något i två av katetrarna.

Jag minns så väl vad hon svarade.

- Det är bara urinproduktionen som slutat, se det som ett gott tecken. Vi ber för att det inte blir en dag till.

Det gjorde vi faktiskt, för mammas skull, hon hade lidit tillräckligt.
 
Nu var det ju bara ren plåga. Liggsår, och annat. Smärtor ja allt hade hon, men smärtan försvann sen föreg natt. Dagen hade varit lugn.

Så vid fyra sa jag till pappa att jag var tvungen att gå på toa. vad kan hända på någon minut liksom. Så när jag kom ut hörde jag inget av mammas andetag, de var så svaga. Pappa sa att nu är det nära.
 
En läkare kom in i rummet och mamma tog sitt sista andetag. En djup suck sen var det klart. Hon bet ihop käkarna och sen var det bara att vänta på pulsen. Den slutade att slå efter bara en halv minut. Sen öppnade mamma käkarna igen och allt var över.

Så den 26/10 2008 kl 16:14 lämnade mamma oss.

jag tyckte det var skönt för hennes skull den sista veckan har inte varit något liv utan bara plågande.

Jag och pappa åkte ner till havet medans sköterskorna tvättade mamma och tog bort allla slangar och annat från mamma.

Vi åkte tillbaka efter ca en timme och när vi kom upp till mamma var det så fint.

Dom hade tagit på henne sin vita skjorta och svarta byxor. En mysiströja som hon hade på sig väldigt ofta var med. Lilla nallen som hon hållt i i några dagar hade hon med sig.

Dom hade tagit på henne peruken (mössan som mamma döpt den till). han hade en blomma i handen och det var tända ljus.

Det var så fridfullt på något sätt. Äntligen hade hon fått vila.

Pappa och jag satt och pratade minnen med mamma och om mamma. det kände bra att se henne så fridfull och att hon inte hade någon ångest när hon lämnade oss.

Jag la mina händer på hennes. Så kall hon var.

Vi åkte hem med tanken på att aldrig behöva åka till sjukhuset igen och att mamma fått sin sista vila. kanske var det så att hon ville ha bara mig och pappa där. Hon hade trots allt fått sina önskningar uppfyllda.

jag gick en lång runda med kenzie när vi kom hem.

Sen pratade jag med Anki.

När pappa pratade med henne gick jag och letade efter ett bra kort på mamma. Jag hittade ett som var på hela familjen. Jag ställde mig vid en lampa och tittade påp mamma, dammade av glaset och kände en lätt smekning i nacken. Kanske var det mamma.

Jag tände ett ljus för henne, och pratade lite med henne.

Nu börjar ett nytt liv för oss. det är så mycket som skall göras.
 
Vi skall planera begravning. Den kommer att äga rum här ute i Onsala.






R.I.P Mamma

Elisabeth Almquist
* 560130
+ 081026

Mamma tuffade på med andningen, men idag kom många uppehåll och långa var de med.

Under dagen var det som vanligt. Men mycket hade ändrats. Ansiktet var inte alls hon.

Det kändes som nån annan när man tittade på henne, men samtidigt så var det hon innerst inne.

Det enda som höll henne vid liv var hennes starka hjärta. Men även ett hjärta slutar ju slå någon gång.

Så kom kvällen och mamma började andas svagare och svagare. Vi kände att det var nära men inte jag. De ville få upp mig ur sängen man jag kände inte för att sitta vid mamma i ännu en timme utan anledning. Jag kände på mig att hon inte var redo än, och när de andra bad henne att lämna rann det tårar ur hennes ögon. Jag tyckte det var jobbigare än nåt.

Så kom natten och mamma jämrade sig. Inga ord men med ljud. Hon fick extra morfin, och lugnade sig rejält. Detta hände ett par gånger under natten. Det var ingen som trodde att hon skulle klara sig till morgonen, men det gjorde hon.

Mamma blev märkbart sämre igen. Hon började andas långsammare men hade öppna ögon.

Jag frågade anki ifall mamma sågnågot men hon var redan blind. Jag drog handen i luften ovanför hennes ögon goch hon blinkade så hon kände vad jag gjorde. Vi satt och höll henne i handen när vi trodde att hon skulle gå vidare.

Läkarna sa att det var helt otroligt att hon var vid liv. Mamma hade endast dropp (morfin) hon kunde inte längre svälja tabletter å sånt.

Hon fick heller ingen näring efter som hon inte skulle ta upp det. Ewa (moster) var på väg ner till oss och skulle komma till Göteborg vid tre. Mamma hade försämrats igen och vi hoppades och bad att ewa skulle hinna. Ewa hann och vi sov där hela natten.

Vi var uppe och höll mamma i handen när det verkade som om hon skulle släppa taget, hon var på väg men sen fick hon igång andningen igen.

Åkte till sjukhuset i onsdags morgon, pappa och jag hämtade upp Anki. När vi kom upp till avd var det som vanligt med mamma. Hon sov och vi fick ingen kontakt med henne.

Timmarna gick och hon blev, vad vi kunde se sämre. Vi bestämde oss för att stanna över natten. Vi fick in en säng och vi fick mat och sådant.

Mamma och hennes sjukdom.

det började för ett år sedan, den 16 oktober fick hon diagnosen Magcancer, med smärtor i mage och illamående. Ingen visste vad det var, mamma ville inte gå till doktorn.

Hon började få alla symptom på det som senare skulle leda till diagnosen Magcancer.

Hon kunde inte äta utan kräktes igen.

Läkarna röntkade (stavas det så?) mamma och såg hur cancern såg ut och hur den hade spridit sig.

De opererade henne, men oturligt nog fick det inte bort allt det hade redan spridit sig så pass mycket. De hoppades att cellgiftsbehandlingar skulle bromsa det hela och samtidigt göra så att det kunde operera henne igen för att få bort allt.

Efter en tid började man med cellgiftsbehandlingar.

det gick bra och man höll tummarna.

Mamma började efter ett tag att tappa håret, vi köpte en peruk till henne. Den passade verkligen bra på henne. Mamma trivdes med den och sa att hon struntar i om hon inte har nåt hår bara jag blir frisk.

Det gick ett tag till, rättare sagt jul och mamma började äta igen men rasade i vikt.

Magcancern gör att det inte spelar någon roll hur mycket hon äter för hon tar inte upp det ändå.

Under våren fortsatte behandlingarna och man hoppades på att snart få operera henne.

Mamma fortsatte att rasa i vikt och ville inte att jag skulle få se hur smal hon blivit.

Jag accepterade hennes vilja men det var svårt när hon behövde hjälp, det gick inte att undvika.

Så närmar vi oss början på sommarlovet. Jag åkte till Båstad över midsommar och mamma mådde bra.

Hon kände sig faktiskt så bra att vi bokade en resa till småland.

Mamma och jag var hemma tillsammans på sommarlovet.

Hon åkte ner och fick sina behandlingar och mådde bra, så bra som man kan.

Det såg så ut, men ibland hade hon fruktansvärt ont. Värst var perioderna efter en behandling med alla biverkningar. Svullna fötter och ömma leder.

Det sved i magen och mamma gick och la sig allt oftare.

Så åkte vi på våran resa till Småland. Helt otroligt kul och underbart. Hela familjen samlad.

När vi kom hem fick mamma Katetrar inopererade till njurarna, dessa läckte och var inte alls på mammas sida. Hon hade problem med dem redan från början.

Så kom vi till en behandling nu i slutet på sommaren, då fick mamma en alergisk reaktion mot cellgiftet. Det såg hur läskigt ut som helst. Läkarna påstod att det kunde bli så, att det inte var något farligt. Det var ju bra det.

Så mamma fick en annan behandling efter det.

Men innan dess skulle hon röntkas igen för att se om det hade hjälpt.

Resultatet var inte så bra som de hade väntat sig. Cancern hade inte spridit sig, men cystorna var inte mindre.

Så en period med 5 behandlingar till blev inplanerade.

Mamma hann göra två, sen började alla problemen komma tillbaka.

Hon fick åka till Sahlgrenska i Göteborg.

Där satte de in nya katetrar och mamma skrek av smärta.

Hon skrek som aldrig förr.

De satte in den ena lite för nära revbenet och då gör det tydligen ont.

mamma fick åka hem och de nya katetrarna läckte de med. Så var behandlingarna på gång igen.

Fram och tillbaka, smärtor och annat hemskt följde mamma.

Så för en månad sedan åkte vi ner till sjukhuset för att mamma skulle få nya katetrar insatta, och för att få en behandling men värdena var inte tillräckligt bra för att mamma skulle kunna genomgå en cellgiftsbehandling. Så hem bar det av, och ner nästa dag igen.

Mamma fick sina katetrar insatta och var fullt drogad, skrek inte och kände inget UNDERBART.

Så åkte hon hem och fick veta att en behandling skulle äga rum på torsdagen efter.

Så ner till sjukhuset åkte mamma och fick sin behndling.

hem kom hon och redan på helegn var hon dålig, det brukade ju bli så och nu var vi osäkra med tanke på att det ar en ny sorts cellgift hon fick.

Min lilla mamma hade nu fått feber och vi åkte ner med henne på onsdagen.

det visade sig att hon fått blodförgiftning som gjort mamma riktigt dålig.

Läkarna hade glömt skriva ut det. Glömt, hur låter det? sånt glömmer man inte.

Jag blev så arg, mamma kunde mått bra nu men nu var det nästan så att hon dog pga det. mamma sa det själv " här har jag levt med cancern och kunde dött av blodförgiftning".

Vad skulle man göra. mamma blev liggande på sjukhuset i väntan på återhämtning.

Hon verkade repa sig bra trotts omständigheterna.

Så hon fick stanna lite extra för att verkligen må bra när hon kom hem.

men så kom bakslaget, mamma fick smärtor och så. Läkarna hade problem med att hitta rätt medicin. Men så fann dom den och gav henne den, samtidigt fick hon nu morfindropp.

Hon kände inget och var lite uppe i det blå, men vad gjorde det så länge hon inte hade ont.

Vi fick prata med en av mammas läkare, en av de tre som glömde medicinen. Jag är så arg jag vill bara skrika åt henne när jag ser henne. Jävla demon är hon! Jag har lovat pappa att inte ta det nu, men med hjälp av mammas krafter sen skall jag tala om vad jag tycker och jag skall verkligen se till att dom blir av med jobbet hela bunten om jag får veta att mammas död berodde på detta och inte cancern.

Vi satt och lyssande på hennes snack om begravning och annat. Så började hon gråta, och så sa hon till mig " malin det är okej att gråta".

Det vet väl jag också eller !

Men hur ofta gråter man inför någon som kanske är orsaken till att mamma får lämna jorden alldeles för tidigt.

Pappa och jag var ute och gick med henne, mamma satt i rullstol och vi körde henne runt på baksidan av sjukhuset.

Ewa och Anki mina mostrar var med oss då och då.

Sen ewa åkte hem till sthlm har mammas tillstånd gått upp och ner.

Hon har en svacka sen är det en topp igen.

Så har det varit nu i två veckors tid. Den tunna lilla kroppen kan inte orka hur mycket som helst.

I söndags fick vi broschyrer om döden.

Läkarna sa att det inte visste hur lånt det var kvar men att det var som en spiral som sakta gick neråt, ingen vet hur lång eller kort den är.

Jag och pappa läste den men det var så mycket man redan viset samt sådan man inte vill prata med mamma om när man väl får chansen att prata med henne igen.

Jag fick feber och ville inte krama henne fall det skulle bli värre men jag gjorde det änd, det spelar ingen roll hon är så dålig ändå.

Så måndagen den 21/10 fick amma besök av vårdteamet som skulle komma hem till oss och ge mamma lite hjälp hemma med säng å annat praktiskt sam vården hemma i hemmet.

mamma var tydligen pigg och pappa var lättad när han åkt hem, allt sorgligt i helgen hade blivit till något bra. me n samtidigt skrämde det mig för i broschyrerna som vi fick stog det att den döende samlar ihop sina krafter och visar sitt bästa för att sedan när det är dags ta farväl, somna in ett par dagar innan för att gå igenom sitt liv och allt annat som skall summeras.

så den 21/10 var ja hemma från skolan pga min förkylning, och pappa jobbade. Läkarna ringde till pappa. mamma var riktigt dålig nu. det kan handla om bara några dagar.

Så ner åkte vi och satt där länge. Det kändes bra. Även om hon sov så var hon med oss och hörde vad vi sa.

En läskig sak som hände var när pappa och jag höll varsin av mammas händer, och pratade med henne så tittade hon upp med sina blåa ögon, som om hon verkligen ville tala om något, pappa och jag blev lika paffa båda två, hon hade inte reagerat på hela dagen. Så tog hon ett djupt andetag och slutade andas. Vi fick panik och började ropa hallå till henne, hon fortsatte ju att andas sen.

När vi skulle gå viskade jag till henne att vi skulle ses i morgon mamma stönade till som ett ja och jag sa sov nu gott å lova att ta hand om dig hon stönade till igen så sa jag också att hon får piggna till så vi kan prata, och undrade fall hon lovade det och då tittade hon upp och sa ja.

Då blev det ännu svårare att lämna henne för hon försökte säga något men fick inte fram orden, hon är för svag för att prata. det var med tunga steg och gråten i halsen som pappa och jag åkte hem. Bilderna av mamma som rasat i vikt igen, de där smala kindena, blandat med minnen från förr fladdrade förbi i en väldig fart.

Jag minns att jag tittade i hennes glasögonfodral, hittade lappen mamma skrev när hon blev sjuk. jag citerar : Jag kan bli frisk

Jag skall bli frisk

Jag vill bli frisk

Jag måste bli frisk.

jag skall spara den lappen sen.

birgitta en av mammas läkare pratade med oss om vad vi ville att mamma skulle få ha på sig efter sin död. Hoppas att mamma själv blir nöjd med resultatet.

Vi gick en lång runda med kenzie och sedan satt vi och pratade.

det är sån tur att jag har min pappa.

Mamma kommer alltid att vara med mig det vet jag, i alla beslut i allt jag gör så finns hon där.

När hon dör, skall hon veta att jag aldrig glömmer henne.

Hon är en del av mig, och jag en del av henne.

Vi hör ihop.

Hon har kämpat mot den svåraste sjukdomen en människa kan få. Hon klarade det i över ett år. Även om sjukdomen till slut vann och tog över kroppen så var det mamma in i slutet.

det är fortfarande mamma. Min älskade mamma.

inget är slut förns det verkligen är slut.

jag vill inte låta dig gå men jag vill att du skall ha det bra. Du kommer att få det bra mamma.

Du har inte ont och det är just det som får oss att kunna släppa dig.

jag vet inte om jag vill vara där med dig när du dör mamma, jag vet inte om det är det bästa. men om du inte vill vara själv vid det tilfället kommer jag att sitta vid din sida tills dina sista andetag och tills pulsen slutar slå sakta men säkert.

Du är inte själv vart du än hamnar, du har ju din mamma, din pappa och bella å toppsie.

oss har du alltid här på jorden mamma. tills den dagen då vi möts igen.

Hoppas på ett bättre liv då. Och om du känner dig ensam kan du alltid besöka mig.

Jag, pappa och Anki skall sitta vid din sida idag mamma. Ingen lämnar dig det skall du veta.

Ewa kommer så fort hon kan. snart är det vi igen, vi 5.

Det är ingen som tror att du klara dig mer än denna veckan ut, det behöver du inte mamm du har redan bevisat tillräckligt för oss. jag tror på dig mamma, jag vet att du kan. Och du kommer fortsätta kämpa även efter döden. Det skall jag med göra, att hitta ett botemedel som helt botar magcancer är min dröm. du har triggat mig mamma, jag gör det för dig.

Elisabeth Fonden skall den heta.

ELISABETH ALMQUIST

* 56-01-30

+ 08-?-?

Jag vet också att mammas 2 av mammas högsta önskningar var att få vara med och välja balklänningar och frisyrer och allt annat som skall väljas. Den andra önskan var att få se mig ta studenten.

Hon kommer at få uppleva det, hon kommer att se mig den dagen. Hon kommer att vara med mig i mitt hjärta

Det känns som att min höst går i färgen rosa.
Jag har haft mycket rosa på mig det sista.
Köpte en ny bh för ett tag sedan, eller två stycken var det. den ena är korallrosa den andra är karamellrosa.

Jag köpte ett rosa band. Inte för att det är rosa utan för att stötta cancerforskningen.
Rosa passar mig helt enkelt, är så trött på det svarta nu.

När jag färgat håret på lovet skall jag byta stil. men fortfarande vara lika Chick.



Malin Almquist = stil, vänta bara tills ni får se mitt nya jag.

För ett tag sedan klippte jag lugg.
Det var jag nöjd med ett tag, men nu har den blivit så lång så det går inte att ha den nere.
Så ny hårfärg och ny stil. here i come.

Eftersom att vissa blev irriterade över detta får jag ta bort det. det var inte meningen att  det skulle få sånna följder. Visst kan ja ta det öga mot öga med Roxana. Inga problem.  Egentligen är ni 2 lika dana själva vilket bevisar ännu mer hur dumma ni är !
Klart man försvarar en som är precis som en själv.


Åsberg, jag fick ju inte skriva nåt mer om henne.
Du behöver inte läsa min blogg.

Det blev inte det tidiga tåget idag, det blir till att vara hemma istället.
Är riktigt förkyld.

Äter godis och dricker Oboy.
Å väntar på att min beställning från Ellos skall dimpa ner i brevlådan.

En hel dag med mina favorit serier på tv :

* 06.00-09.00 vakna med the voice ( tittar alltid sen de tog bort den kanalen i sommras)
* 13.45-14.10 desperate housewives (underbar serie)
* 14.40-15.40  dubbel avsnitt av vänner ( yes)
* 16.10-17.05 One tree Hill  ( var helt enkelt länge sen jag såg, är den lika bra än?)
* 20.00-21.00  Uggly Betty ( så himla underbar, man känner igen sig i Betty )
* 21.00 House ♥


Något jag kanske skall se , eller a kommer växla mellan 5an och 4an hela dagen.

That´70s show x2

[email protected]

---

Jag funderar över ganska mycket idag, jag skall köpa ny Mobil, men vet inte vilken, och jag behöver en ny mp3, men  jag har inte riktigt råd med båda, så en mobil med mp3 hade suttit fint.

Så nu kommer ännu en lista över mobiler jag tittat på :

* Sony Ericsson  W595BLUE.
* Samsung   U600PINKEVO.
* LG KF750
* Sony Ericsson X1SILVER  (xperia) ...vill verkligen ha den, bara det att det är telenor, vilket jag hatar.

Nån som vet om dessa är bra ?

---

MÅSTE HA :




MÅSTE HA.
Jag älskar alla brasilianska produkter, det är inte för intet som brasilianarna har så fin hy och så fint hår,
som Brasse måste jag bara ha dessa produkter.

Brazilian nut by The Body Shop är nåt jag längtar efter, en höst med mjuk hy och en doft av sommar.

Rekomenderas verkligen.
kanske inte passar den Skandinaviska hud typen men den passar verkligen min.
♥

Allt medan vi blir äldre, lär vi oss att vissa personer som vi trodde att aldrig skulle strunta i oss, helt säkert gör just det en dag.

Ditt hjärta kommer att brista, troligen mer än en gång och det blir svårare för varje gång.

Även du själv kommer att ha sönder hjärtan kom då ihåg hur det kändes när ditt eget gick i bitar.

Du kommer att gräla med din bästa vän.
Du kommer att söka tröst hos en ny älskare, på grund av vad den förra låtit dig gå igenom.

Du kommer att gråta över att tiden går för snabbt och med tiden kommer du att förlora någon du älskar. 

Så, ta för många foton, skratta för mycket och älska som om du aldrig blivit sårad, för om du så bara grubblar i 60 sekunder, är det en minut av för evigt förlorad lycka.

Hitta en pojke som säger att du är vacker och inte att du är bra, som ringer upp dig även om du slängt på luren, som stannar uppe bara för att se dig sova.

Vänta på pojken som kysser dig i pannan, som har lust att visa upp dig för hela världen om du så bara var iklädd en säck och som håller din hand inför sina vänner.

Vänta på honom som regelbundet påminner dig om hur mycket han älskar dig och om vilken tur han har som får vara med dig.

Vänta på honom som säger till alla sina vänner:  Det är hon...

Om du har Läst denna texten , är du tvungen att Ladda upp denna texten så att den sprids vidare till de flickor du känner..

Lägg upp denna på din blogg så kommer ditt Livs Kärlek att ringa dig eller skicka ett meddelande.

Va har man att förlora.... Ta chansen...


 Thepressguy

Om du ser mig gå brevid någon annan, betyder det inte att jag älskar honom,
nej det är bara för att du inte ville gå brevid mig.
Om du ser mig skratta, betyder det inte att jag kommit över dig,
utan att jag är så sjukt trött på att gråta över dig.
Om du ser mig leva, så är det inte för att jag inte vill ha dig,
och framför allt..
om jag blir kär i någon annan, så är det inte för att jag vill det,
utan för att du aldrig orkade stå vid min sida.

Så var denna dagen till enda.

Åkte bussen vid 7, ingen vidare men solen var på väg upp så lite mysigt var det ändå.
Träffade Philip på bussen, snacka lite skit. Eller a det e ju mest jag som pratar han som lyssnar, några få gånger är det dock tvärt om.

Kom 10 min försent på Geografin men jag e aldrig sen så det gör nog inget.

På religionen var det lika segt som vanligt. Vi förbereder oss för en grupp redovisning i hindu å budhismen.
Den är på torsdag, vilken jag kanske missar då jag skall till tandläkarn i Onsala.

Slutade vid 12 och hade trevligt sällskap på stationen i Varberg (Lisa)
- Lisa är min ängel.

åkte till Kungsbacka.  Inne på stationen kommer han, killen som jag suktat efter i säkert 2 år nu.
Han jobbar på pressbyrån och är det sötaste jag sett.
Alltid ögonkontakt.

Måste börja prata med han men jag vågar inte ...Hjälp mig ?!
MÅste, måste måste.

iaf, jag gick bort för att ta 734 när jag kom på att jag vill åka 730 idag, så satt Danne (snygg) på bussen, jag gick förbi, det var han som såg mig. Jag e både blind och döv.

Kom hem till sist. När jag skall låsa upp ligger det en liten fågel på marken. Den hade flugit in i rutan ovanför dörren och dött.
Usch, skall begrava den sen ( ge mig mod)

Sitter just nu och funderar på när jag skall dra mig till Malin (bästisen)

Vet att pappa komer hem tidigare så vi kan åka ner å hälsa på mamma igen, sen titta förbi farfar och önska grattis på 89 års dagen.


Sen skall jag bara ladda inför morgondagen på turismen.
Vi skall guida. Från varberg till Göteborg, stanna för studiebesök på Gothia Towers och sen på Landvetter flygplats.
Skall bli riktigt kul, så nu laddar jag för fula drag.

I morgon blir det 6.35 bussen någon som känner för att åka med mig ?
annars blir det 7.28 tåget från Kungsbacka station.

Skall hälsa på mammi idag. Så jag kommer inte till skolan.

Sen bär det av till uddevalla. e där 14.14 tar tåget hem 14.22 :D
skall bara hämta lite saker till mejsam å danne :D Mina bejbs.

Men nu sitter jag och äter frukost. skall ta bussen om en ån halv timme.
jag fattar inget, när jag tog på mig hände nåt.

- jag fick på mig en kijol, kommer inte på ved det heter men en sån man sätter i midjan å en vit "blus".
Ser ut som värsta sekriteraren.

jaja skall träffa perra ponken i udde iaf, en kram å sen på tåget igen :D

Berättar mer sen.

Idag är det en sån där jobbig torsdag.

Religion som första lektion, och vi tycker den är pest och pina. Som tur är har vi grupparbete om budhismen och hinduismen, så vi slipper hennes tjöt.

Sen har vi den efterlängtade Engelskan. Hanna en före detta klasskompis skall börja i vår grupp nu. Hon åkte på spåkresa till Australien i ett år så hon går om nu. Kul att hon läser något med oss.

Så slutar man kl 1. Synd att klaga.

Mamma är på sjukhuset iaf, jag gillar det inte.

jag skall beställa biljetter så jag kan åka till perra på fredag, tur och retur samma dag är lite trist. hade ju väntat mig ledigt men nehe då.

Nästa gång Hun.

Ligger just nu i sängen och lyssnar på regnet som smattrar mot balkongen ovanför mitt rum.

Skall strax gå upp så jag hinner med bussen.

Hoppas på att mamma får komma hem idag .

Och fidde (kusinen) du är underbar vet du det.

Ville prata med dig igår men vi hade lite åska så jag kunde inte sitta vid datorn.

Glöm aldrig att du är den bäste. Tack.

åh så var det en sak till, min G tangent har hoppat loss.





Åh- min nya handväska sitter som gjutet :)

idag vad har hänt idag.... jooo. jag var uppe tidigt tog halv 7 bussen och var nere i skolan vid hmm tio i 8.
Hade spanska steg 5 och fick veta att vi inte får hänga med steg 4 på derars resa till spanien, visst steg 5 är bara en kurs men ändå !

Fick info om mallorca resan.
Alcudia blir det den 30/3 <3
Alcudia Graden är hotellet.

Någon från Halmstad som skall med ?

Henrik Axelsson som gick ut år 06 på skolan var och höll ett föredrag om hur det är att vara steward.
det var verkligen intressant, jag tog lite fakta och funderar på att söka som flygvärdinna efter studenten, men först blir det jobb på Landvetter eller X-2000 gbg sthlm :) ses vi i framtiden ?


På tåget på väg hem ringde pappa och sa att mamma blivit sämre. Hon har fått feber och annat.
Dom var tvugna att åka till sjukhuset igen, hon skall få antibiotika och stanna över natten.

För er som inte visste det har mamma magcancer, hon har haft det i ett år nu.
Det är tufft för hela familjen och det känns som att man inte räcker till.

Att mamma nu blivit sjuk kan innebära stora koncekvenser.
jag joppas bara att det går bra, för jag älskar verkligen min mamma.

Jag ångrar allt ont jag gjort henne. Även om jag inte menat det så har det gjort ont.

Att mamma blev sjuk förra året innebar stora förändringar för oss alla.
i och med cancern var inget längre som det skulle.

Nu ett år senare är hon fortfarande inte frisk, hon har fått behandlingar och cancern har stoppats men inte botats. Hon börjar på sin tredje omgång behandlingar nu.

Mamma fick en allergisk reaktion och var tvungen att byta behandling i det sista.
Nu håller jag mina tummar för henne, hon måste bli bra.

Elisabeth Almquist (mamma) jag älskar dig, du är den bästa vännen och mamman som finns.
Du måste bli bra.