LITAR INTE PÅ NÅGON.
Kommer du ihåg din allra första kärlek? ibland när du lyssnar på vissa låtar,
så påminner dom dig just om den personen?,spelar ingen roll vem du har just nu,
du bilr ändå påmind om honom och era stunder tsm. och sen när det väl tog slut,
trodde du aldrig skulle bli kär igen visst har jag rätt? och varje gång du går förbi
hans hus så kommer du ihåg bilden i huvudet, den bilden av dig och honom de perfekta paret. och varje gång du hör eran låt,känner du allt om och om igen.. du vill bara vrida tillbaka tiden för att känna hans hand mot dig, en sista gång. och det gör ont varje gång du ser honom gå med en ny? år efter år suddas minnen ut, men hans bild kommer du alltid ha kvar. hur kan man glömma dom där djupa ögonen? hur kan man glömma det ansiktet som man har varit så nära? du saknar inte honom som person, du saknar det ni hade. du saknar att du var så bekväm i han sällskap, att du aldrig behövde skämmas eller spela någon du inte är. jag tror alla kommer ihåg
sin första kärlek det är inte den du älskade först, utan den du älskade mest...
Om du ser mig gå brevid någon annan, betyder det inte att jag älskar honom,
nej det är bara för att du inte ville gå brevid mig.
Om du ser mig skratta, betyder det inte att jag kommit över dig,
utan att jag är så sjukt trött på att gråta över dig.
Om du ser mig leva, så är det inte för att jag inte vill ha dig,
och framför allt..
om jag blir kär i någon annan, så är det inte för att jag vill det,
utan för att du aldrig orkade stå vid min sida
Jag har blivit slagen, sårad, misshandlad, på smällen, drågad, kränkt, hotad.
När skall skiten sluta.
Inte en sån kille till jag vill ha.
När kommer den tiden då jag kan få tycka om någon, när jag kan få ge allt.
Jag vill bara kommar ur skiten jag sitter i.
När det går så långt att man blir rädd för killar, eller inte litar på dom för fem öre, tar det aldrig slut.
jag har bara blivit mer och mer tillbakadragen.
Aldrig mer tänker jag ha sex mot min vilja och aldrig mer tänker jag bli slagen.
vart finns den killen som jag letat efter men gett upp hoppet om att finna, vart finns han som faktiskt förstår.
Kan ingen bara ta sig tiden att lära känna mig ?
Jag har inget utseende att prata om så varför inte bara ta sig tid att lära känna mig.
Tills den kille kommer som är beredd på att lära känna mig, och som kan acceptera mig för den jag är kommer tänker jag inte bry mig. jag orkar bara inte.
Mina killkompisar är guld. Men .......
Jag önskar mig ett riktigt förhållande med utomlandsresor, trygghet och mys.
Kan någon ge mig den chansen ?
När jag älskar någon, gör jag det av hela mitt hjärta.
