TORSDAG.
Mamma blev märkbart sämre igen. Hon började andas långsammare men hade öppna ögon.
Jag frågade anki ifall mamma sågnågot men hon var redan blind. Jag drog handen i luften ovanför hennes ögon goch hon blinkade så hon kände vad jag gjorde. Vi satt och höll henne i handen när vi trodde att hon skulle gå vidare.
Läkarna sa att det var helt otroligt att hon var vid liv. Mamma hade endast dropp (morfin) hon kunde inte längre svälja tabletter å sånt.
Hon fick heller ingen näring efter som hon inte skulle ta upp det. Ewa (moster) var på väg ner till oss och skulle komma till Göteborg vid tre. Mamma hade försämrats igen och vi hoppades och bad att ewa skulle hinna. Ewa hann och vi sov där hela natten.
Vi var uppe och höll mamma i handen när det verkade som om hon skulle släppa taget, hon var på väg men sen fick hon igång andningen igen.
